"Det är kanske oförsiktigt att säga som det var, men det var faktiskt bara roligt att skriva om Johan och Marianne. Det började med tredje Jag tänkte göra en teaterpjäs om mannen som kommer hem till den intet ont anande hustrun och berättar att han tänker bryta upp deras förhållandevis goda äktenskap och ge sig av med en annan kvinna. Sedan när jag började skriva undrade jag naturligtvis hur de hade haft det tidigare -- om förhållandet egentligen varit så gott som de tidigare båda kontrahenterna påstod. Jag började också spekulera över vad som skulle hända dem längre fram.Innan jag hade tänkt mig för fanns det sex avgörande dialoger om kärlek, äktenskap och allt möjligt annat. Johan och Marianne eller Marianne och Johan jade tillåtit sig att vara modiga, fega, glada, ledsna, arga, kärleksfulla, förvirrade, osäkra, nöjda, listiga, otrevliga, barnsliga, småaktiga, smeksamma, hjärtlösa, dumma, eländiga, hjälplösa, kort sagt människoliknande.Detta är möjligen första gången som jag till min förvåning ser två personer stiga fram som inte alls talar med min egen röst. En hastig Det tog två och en halv månad att skriva de här scenerna, det tog ett vuxenliv att erfara dem" - Ingmar Bergman